Snart är vintern slut...

Vardagen funkar fint nu. Katie och jag går upp med Marius och Salma vid sju ungefär och på kvällen somnar hon vid åtta. Hon sover till fyra, fem på morgonen nu och sen vidare efter amning. Även små barn gillar rutiner, det är min övertygelse. Sen får man ju själv utforma vilka rutiner som passar en själv och ens familj. Det svåra är ju att få tre barn i olika åldrar att 'matcha'. Igår skulle stora barnen borsta tänderna och sova precis när Katie skulle kvällsammas. Det o-matchade eftersom jag passade på att sortera in tvätten och städa lite i badrummet medan Marius och Salma kollade på Bolibompa. Katie var ju så pigg och badrummet så dammigt... Men, men, även det löste supermamman galant och vid kvart över åtta låg alla barnen i sina sängar. Katie sov men jag var ju bara tvungen att gräva lite i en låda och så vaknade hon med ett tjut och somnade inte om ordentligt förrän efter nio. Nu var ju inte det någon katastrof men jag blev irriterad på mig själv.

Det är lite som när man fått sitt första barn och man ideligen ska rätta till filten eller tröjan fast ungen sover och så väcker man honom. Numera tänker jag att om barnet sover så är hon ju nöjd så varför ska jag där och peta?

Hur som helst. Nu börjar saker och ting handla om annat än sömn även om det inte låter så på bloggen. Jag filar på hur jag ska ha min trettioårsfest och Katies dop. Åh, vad jag längtar efter fest! Till våren, till våren...

Ha det bra alla vänner, snart är vintern slut!