Nu tar jag till det tunga artilleriet...

Så. Bebis somnade fint igår vid kvart över åtta, dock i min famn efter amning, och jag la henne i hennes säng. Jag tog mig ut till en vän, kom hem vid halv tolv och somnade som en stock. Vaknade vid halv sex av att brösten var stora som Dolly Partons och stenhårda. Katie sov hela natten! Och verkligen HELA natten. Nu sk jag inte klaga på hur det är annars för vanligtvis sover hon till tre, fyra och det är mest själva insomnandet som är ett problem. Men jag har bestämt mig för att införa schemat som jag utformade när Marius och jag inte fick saker och ting att gå ihop. Det bygger på min teori att man första utarbetar hur man vill ha vardagen med bebisen och sen inför rutiner som passar en själv och underlättar för bebisen att få en vettig dygnsrytm. Jag tänker att det är grundstenen för att få en harmonisk liten plutt som man sedan kan få att exempelvis sova i egen säng. Så nu går vi upp samma tid varje morgon, går ut samma tider på dagen (hon sover bäst i vagnen på dagen), det blir bad varje kväll (gör små bebisar sömniga och lugna) för att sedan läsa saga, amma och försöka sova i egen säng om det är läge för det.

Tror ni det funkar? Funkade för Marre och mig när han var bebis och han var världens gnälligaste. Vi blev båda nöjdare av att införa schemat och han sov mycket bättre. Sen fick jag ju lite motion också av att dra vagn flera gånger varje dag... Jag håller er uppdaterade! God natt!